Post-Arlanda dream I must tell you that I am in no way closing the door on Andrew as a father in the future. I only see and feel that I will have Thor back soon. That doesn’t mean that Andrew will never see Thor again. Arlanda doesn’t mean that I will not remain in the U.S. to live with Thor, if this might bring Andrew back with our son.
Speaking of seeing Thor, I never posted all of the 41 pages long decision from the court regarding allowing my move-away. It simply is to much work to scan and then send to the moderator of this site, each scanned page is quite large in size and it’s time consuming for me. I try to focus on what I see as more important aspects of finding Thor than catering to people who are just curious about our situation. I will gladly fax people who say that they support Andrew this document. Also, I didn’t think most people would be interested in reading such a long document. I would also have to take out large parts involving names of witnesses on both sides, creating even more work for me to be able to post this document – to protect people who are not directly involved in our case.
The tentative Superior Court decision to allow me to move with Thor to Sweden required me to return with Thor every other month for the first six months, me paying for all transportation, lodging etc. After the initial first six months I was required to return Thor every 2-3 months, year round, until he was old enough to travel to the U.S. on his own. All on my bill.
The decision was not taken lightly, we had 7 days of grueling court over Christmas, and last day of court last year was on the eve of Christmas, December 24.
I was thus required to have Thor come see Andrew every other month or at most every three months. Andrew took Thor because that wasn’t enough for him. Andrew refused resolutely throughout our marriage, throughout our divorce, and the custody battle to even speak to me about other, more peaceful ways of solving this situation. There was never communication between Andrew and me. It was his way or the highway. Always.
The tentative decision wasn’t what Andrew wanted, so the took Thor. I believe a person needs two parents. My parents separated early on when I was just 3, I know more than Andrew does what it’s like to live far away (in my case across the country) from one parent. I never wanted this for my son. I wanted Andrew and me to come to an agreement. I didn’t want to have our home foreclosed, our assets depleted, fighting this out in court over Thor. I tried time and again to speak to Andrew. To have family members try to talk to him.
Andrew and I had court ordered mediation. I went in to the mediator saying that all I wanted was to be able to speak to Andrew face to face. The mediator, an elderly man, asked me to wait in the long, cold hallway at the courthouse. Andrew went in to speak to the man. 20 minutes later Andrew came out of the room and left. When I looked at the kind man’s face he just sadly shook his head. He never said a word to me and I left. Andrew wasn’t even willing to sit in the same room as me for a court appointed mediation.
Someone accused me of draining Andrew’s assets. During the 11 month long custody battle, that I did not want to engage in, I spent all of my assets, then most of my dad’s assets and still ran out of money. I started representing myself (called in pro per) and struggled to pay for all child care expenses (of which Andrew paid exactly 0 dollars, ever), miss work and thus income and take care of Thor all alone. Andrew decided stop paying child support in the fall of 08. He only started to pay, mind you, after months of going to court to get it ordered. In the spring and summer of 08 I didn’t work following the start of the divorce so that I could take care of Thor and Andrew paid no support until August 08. Then, Andrew paid support for three months and stopped.
William Bloch, my best friend’s dad who’s a great civil litigation lawyer (emphasis on employment law), stepped in to help me with the court case. He has worked pro bono (for free) since November 08. Without his continual aid I would not have managed to survive at all. Andrew all along retained the same attorney. As it turned out I was bare scraped after 10 months of court, and Andrew never paid his attorney a dime. He owes his lawyer 200,000 dollars. I know, because his lawyer was furious at our last court hearing and was yelling Andrew’s debt out for all to hear at the downtown court house.
And for people who post and email me saying that I deserve this I ask: Do you also feel that a woman who teases a guy and wears skimpy clothes deserves to be raped? Is that the manner in which “I brought this upon myself?” Like Thor deserves to be ripped from his mother because his dad would not accept a court decision to see his son every two to three months? Yes, indeed I must deserve to be raped in this manner, and a little 16 month old baby to then?
My heart goes on, full of love for my son, knowing that I will see him soon. How does your heart of stone fare then?
March 24, 2009 at 3:32 am
[…] A Heart Goes On […]
March 24, 2009 at 5:37 am
Well said.
I hope people understand, but if they don’t that is their problem.
I keep praying Thor will soon be with you.
March 24, 2009 at 6:07 am
Vet du… det spelar ingen roll vad du, polis eller domstol tycker. De kommer ändå att tycka att hela världen är emot dem och alla andra har FEL! För det är ju så, det alltid har varit.
Vissa typer bara är sådana.
Men Thor kommer snart tillbaka… var så säker…. och jag undrar vilka straff alla inblandade kommer att få? Och även då kommer de att tycka att domstolen har fel och att alla är korkade och inte fattar något.
Eller hur? 🙂
March 24, 2009 at 6:56 am
Människor utan självkännedom, självkritik och som ser sina barn som ägodelar har gärna tyck-synd-om tendenserna ja.
Ska bli så fantastiskt skönt att se Thor i sin mors armar igen. När jag tänker på att Thor inte är med sin mamma gör det fysiskt ont i hjärtat på mig trots att jag är så långt från allt och inte ens känner Mia och Thor, det enda jag känner till är den oförklarliga totala kärleken jag har för mina egna barn. Jag kan inte ens föreställa mig omfattningen av vad Mia känner.
Men jag håller andan och hoppas på en lösning, snart….
March 24, 2009 at 7:09 am
Håller med Mamsen, folk har alltid ursäkter för allt och tycker att det är mest synd om dom själva fastän dom satt sig i sitsen själv.
Håller alla tummar och tår för att det händer något snart.
Kramizar
March 24, 2009 at 8:06 am
Jag är helt förbluffad över hur många som fokuserar på de inblandade vuxna och inte på barnet som rövas. Hur kan man INTE fatta vilket trauma det är för barnet? Hur kan man tycka att något är rätt, som innebär djupa och oftast långvariga emotionella och psykologiska konsekvenser för det helt oskyldiga barnet? Hur kan man ens tänka tanken att det är rätt mot ett barn att leva på flykt, undangömd, utan trygghet och stabilitet i tillvaron? Hur kan man tycka att “synd om en förälder” någonsin kan komma före ett barns behov och rättigheter? Jag hoppas så innerligt att dessa idioter till människor som tycker att kidnappningen är rätt inte har några barn och aldrig får några heller, för jag vill bara gråta vid tanken på hur hemskt det måste vara för dessa barn att leva med föräldrar som sätter sina behov, åsikter och tyckandet om vad som är rätt och fel före barnets. Det står till och med i FNs barnkonvention att barnets behov ska sättas i första rummet i sådana här fall och det står uttryckligen i Supreme Courts beslut att det är barnets behov man utgått från vad som var bäst för Thor. Även en person som tycker synd om Andrew borde kunna inse att Thor är helt oskyldig i detta och att hans behov, vad som är bäst för Thor, nu fullständigt bortses från och att Thor i och med kidnappningen utsätts för ett brott, en kränkning och ett kraftigt emotionellt och psykologiskt trauma. Vilken ärthjärna kan någonsin tycka att det är rätt?
March 24, 2009 at 10:11 am
Mia: Fick svar från Frälsningsarmen idag. Ta gärna kontakt med dem nere där du bor. De har ett stort nätverk och jobbar aktivt med att hjälpa till att sätta upp posters mm. Jag vet att de hjälpt många som behövt deras hjälp. Jag har mailat även till Frälsningsarmen i Taiwan och i Usa men ännu inte fått svar därifrån, enklare att få det gjort på plats.
Svar:
Hej Noomi, Du har sänt en förfrågan till Frälsningsarméns Internationella Högkvarter iEngland. Din förfrågan har sänts vidare hit till Högkvarteret i Sverige. Jag har varit inne på den hemsida du nämner i din e-post och det är verkligen en fruktansvärd historia. Jag ser att Thors mamma bor i USA och att Thor blev kidnappad där. Det du kan göra om du vill är antingen att skicka förfrågan vidare direkt till Frälsningsarmén i USA eller att uppmuntra Thors mamma att göra det. Det är inte heller omöjligt att Thors mamma redan varit i kontakt med Frälsningsarmén där, för att höra vilka möjligheter de har att hjälpa till. Detta som ett komplement till andra insatser som görs. Att kidnappa ett barn är ett fruktansvärt brott och därför i första hand ett polisärende. Var förvissad om att vi kommer att ta med Thor och Thors mamma i våra förböner! Om det är något mer du undrar över är du alltid väkommen att höra av dig till mig. Vänliga hälsningar,Kristine_________________________________
March 24, 2009 at 12:48 pm
Antares! A man who abuses both his wife and small child does not have anything to say!Who are you to tell Mia what is right and wrong,all she ever wanted was to protect herself and her child.Is it fair do kidnapp a small child from his center of the universe????? You can NEVER convince me that Andrew have been acting fair in any way! You probably helped Andrew and nom you want to justifie your part in this,am i right?
March 24, 2009 at 12:51 pm
Antares: Ge dig nu. Såklart det inte är ultimat för någon förälder att träffa sitt barn sällan, men nu har domstolen tagit beslutet efter en lång utredning och rapporter från proffs på området att det bästa för Thor är att bo med sin mamma i Sverige. Hade Andrew ansträngt sig lite mer för att visa att han skulle klara av att dela ett föräldraskap med Mia hade domen med all säkerhet sett annorlunda ut då Californsk domstol sällan dömer till enskild vårdnad.
Precis som det i en dålig relation är bättre för barnet att ha separerade föräldrar än att växa upp med skrik och bråk så anser jag (och uppenbarligen rättsväsendet också) att det i detta fallet är bäst för Thor att växa upp i med i huvudsak sin mamma men att träffa sin pappa regelbundet för att ändå bibehålla en relation. Någon speciellt nära relation hade de inte ens när de bodde under samma tak så jämför inte Andrew med “vilken pappa som helst” för det är han inte.
I övrigt håller jag med flera föregående talare, sätter man Thor främst så kan det aldrig vara bäst att han ska leva gömd med en pappa han knappt kände innan han blev bortrövad, framför att leva med sin mamma som varit hans trygghet sen dag 1.
Vad man än tycker om Andrew eller Mia eller situationen i sig så har domstolen tagit ett beslut och Andrew begått ett brott. Oavsett om de blir kvar i LA så borde Andrew återlämna Thor.
March 24, 2009 at 1:14 pm
Att missunna sitt barn en förälder är att inte älska det..Andrew har visat att han inte älskar Thor genom att beröva honom sin mamma..
Att folk försvarar honom visar bara hur lite kärlek de själva fått..de har antagligen haft det mycket svårt som små…synd om dem för det..men man skulle önska att de hade vett att låta bli att lägga sig i!!!
March 24, 2009 at 1:15 pm
Could not say it better Elin, this was a really good answer.
I am thinking of little Thor almost all day long and how helpless he is in his situation and my heart cries. I do hope that Andrew or any relative to him changes their minds and let him go back to Mia. This is so cruel to him. You can never own a child, you only get them as a precious loan! Please put an end to all this suffering and let mother and son reunite.
March 24, 2009 at 1:56 pm
Jösses…. är den personen igång igen. Antares, som tydligen inte har läst igenom alla polisnmälningar och domstolsdokument.
Den personen är bara att beklaga… eller så skriver han här bara för att få över läsare till sig.
Antares. Du tycks tro att detta är någon jäkla lekskola eller dokusåpa. Om du inte har något att bidraga med… att få fast en kriminell och efterlyst kidnappare… håll dig då på din blogg och försök inte jaga läsare här.
Sorglig är du!
March 24, 2009 at 2:10 pm
Om någon undrar… hans kommentar ligger i karantän… Mia får bestämma om den ska läggas ut igen.
March 24, 2009 at 2:49 pm
You don’t have to explain yourself to anyone. Anyone that says anything negative to you is an asshole. You need to not worry about all this petty bullshit and get Thor back. The bottomline is that he was STOLEN and you should do anything to get him back. I know you will find him!!!
March 24, 2009 at 5:12 pm
I read everthing, but I also put a protective cage around my heart, the heart that holds the memory of giving birth to my son, when people jump me and say that I (and thus Thor) deserve this.
Thank you for your continual support. I need you more than ever.
Love, Mia
March 26, 2009 at 2:00 pm
You don’t have to close the door on Andrew being a father…he has done that aaaaaaall by himself and I am sure he will have plenty of time to think about it once he’s caught and has to face the charges. :o)